det är mitt namn men om jag lever upp till det, det är en helt annan sak   .

På torsdag kväll var allt precis som vanligt, jag gick å la mej med matte och det tog inte länge förrän både jag å matte sov. Sen blev det alldeles för varmt så jag gick å la mej i min säng men sen på natten, så vaknade jag av att det var någon som skrek. Å då menar jag SKREK, började morra å låta som en farlig hund (bara för att skrämmas) husse kom ut från vardagsrummet, för han undrade ju också vem det var som skrek. Å skriket kom från sovrummet där matte låg, så jag stod å skällde å lät i hallen, men jag vågade inte gå in till matte förrän husse hade tänt lampan i hallen (det var ju natt svart, såg ju inte ens nosen framför mej) men så fort husse hade tänt, så sprang jag in till matte å tröstade henne. Gav henne MASSOR med bullepussar och sen gick jag upp å la mej hos henne, så hon skulle känna sig trygg.

Det är allt tur att hon har mej, Azlan den modige.

Nosgos!